Myter om hjärnan – del 1 – Hjärnans plasticitet

detectiveFöljande text är en svensk översättning av OECD’s Neural myths.

Inom hjärnforskningen pratar man om begreppet ’kritiska perioder’ vilket konstaterar att det finns vissa perioder under en persons tidiga liv då hjärnans förmåga till anpassning, som respons på erfarenhet, är betydligt större än den är vid vuxen ålder.
Detta koncept härstammar från observationer av några av pionjärerna i studier av olika djurs beteende. Till exempel, undersöktes Konrad Lorenz ett dramatiskt exempel på en kritisk period: prägling hos fåglar. Nykläckta fåglar kommer bli starkt präglade till nästan det primärt rörliga objekt som finns i dess omgivning – vanligtvis deras mor. Sådan prägling kan endast ske under en kritisk period strax efter kläckning. I vissa arter varar denna period bara några timmar. När präglingen bildas, kommer fåglarna nästintill slaviskt att följa det ”präglade” objektet. Efterföljande erfarenheter kommer inte att förändra det beteendet.

Numera är dock forskarna införstådda med att de kritiska perioderna inte avgränsas så skarpt och att de påverkas av många faktorer. Som ett erkännande av detta, används numera den mjukare termen ”känsliga perioden”, med vilket forskarna hänvisar till ett utvecklingsstadium där nervcellerna kan välja sin repertoar av insatsvaror från ett bredare spektrum av möjliga ingångar.
Om vi tittar på en stor mängd forskning inom syn, audition och språk kan vi se att olika hjärnsystem visar väldigt olika mängder och typer av förändringar med erfarenhet (”dvs” plasticitet ”). Vissa system (som semantik) behåller förmågan att förändras med erfarenhet hela livet och därför inte visar tecken på en ”känslig period”. Å andra sidan verkar förmågan att lära ljudet av ett språk (fonologi, inklusive accent) och grammatiken i ett språk (reglerna) vara optimala i början och mitten barndomen. Det finns gott om bevis för detta. Det betyder inte att det är omöjligt att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder utan bara att det oftast går trögare.
Detta är kopplat till myeliniseringen av hjärnan. Efter myeliniseringen av nervbanorna går signalerna snabbare, men myelinet gör också att det går trögare att bilda nya kopplingar.

Det sker också på de visuella systemen, hörselsystemet och somatosensoriska systemet. Även om det kan finnas känsliga perioder för en del stimuli, förmågan att bilda synapser, dvs plasticitet, är inte detta begränsat till de tre första åren i livet. Därför kan det inte förenklas till att det bara finns en enda känslig period.
Varje form av särskild miljöstimulering bidrar till att hjärnan bildar nya kopplingar. Denna förmåga är finns genom hela livet. Musiker och magiker har t.ex. visat på en finjustering kortikala representationer av sina fingrar. En annan studie visade att Londons taxichaufförer att ha förstorat hippocampi (ett område i hjärnan som är viktig för rumslig minne).
Många undersöker nu plasticiteten och känsliga perioder för att lära matematik, musik, sociala och emotionella färdigheter. Detta är mycket viktigt för framtida forskning, eftersom det kommer att ge underlag till utformning av utbildningsprogram och, förhoppningsvis, skolreformer.

/ Samuel Varg

Human_brainReferenser: Hubel DH, Wiesel TN. 1977. Ferrier lecture: functional architecture of macaque monkey visual cortex. Proc R Soc Lond B 1981:1-59
Hubel DH, Wiesel TN., LeVay S 1977. Plasticity of ocular dominance columns in monkey striate cortex. Philos Trans R Soc Lond B 278:377-409
Lorenz K. (1970) Studies in Animal and Human Behaviour. Translated by R Martin. Cambridge MA: Harvard University Press
Neville, H.J., & Bruer, J.T. (2001) “Language Processing: How Experience Affects Brain Organisation”. In D.B. Bailey, J.T. Bruer, F.J. Symonds, & J.W. Lichtman, Critical Thinking About Critical Periods (pp.151-172). Baltimore: Paul H. Brookes Publishing CO.; posted by permission (without figures). See also Round Tables section on this website answers to the question:
How important are the early years to successful life-long learning?
Newport, E.L. (2002). Critical periods in language development. In L. Nadel (Ed.), Encyclopedia of Cognitive Science. London: Macmillan Publishers Ltd./posted by permission of Nature Publishing Group.

Om Samuel Varg

Let med edutain you!
Det här inlägget postades i Edutain. Bokmärk permalänken.

1 svar på Myter om hjärnan – del 1 – Hjärnans plasticitet

  1. Pingback: Myter om hjärnan – del 2 – Använder vi bara 10% ? | Samuel Varg's samlade anteckningar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *