Placebo

Ändå sedan jag först hörde talas om fenomenet placebo har jag varit oerhört intresserad av det och länge velat blogga om det. Men då jag själv inte har någon examen i ämnet eller någon relevant yrkestitel kontaktade så kontaktade jag en medicinskt kunnig person som gav mig 10 punkter som hen tyckte att alla borde känna till om placebo.

Visste du att gröna tabletter ger starkare ångestdämpande effekt än gula? (Fast gula är bättre mot depression.) Eller att samma tablett har starkare effekt om den är väldigt stor, eller väldigt, väldigt liten?  Att tankens kraft kan göra dig både frisk och sjuk har högsta vetenskapliga stöd. Här är 10 sanningar du bör känna till om placebo:

  • Ordet ‘placebo’ är latin och betyder “jag skall behaga”. Placebo är positiva effekter vi får från medicinska behandlingar som är ospecifika. Ta de gröna tabletterna ovan: Om alla som tar gröna ångestdämpande tabletter får bättre effekt än de som tar exakta likadana gula tabletter, så är ‘extra-effekten’ placeboeffekt.
  • Placebo är inte bara hur vi upplever ett sjukdomstillstånd som smärta, depression eller ångest. Placeboeffekten har mätbara fysiologiska förändringar i kroppen.
  • Nocebo är anti-placebo: ospecifika biverkningar med medicinska behandlingar. I en studie fick patienter medicin mot prostataförstoring och delades in i två grupper. Den ena gruppen informerades om att medicinen kunde leda till erektionsproblem, till den andra sades ingenting. 44 procent av personerna i den första gruppen utvecklade problem men bara 15 procent av de ‘oinformerade’ fick erektionsproblem.*
  • John Haygarth var den förste som beskrev placeboeffekten i skriften “Of the Imagination as a Cause and as a Cure of Diorders of the Body” för över 2 sekel sedan (år 1800). Han blev misstänksam mot en fysiker vid namn Elisha Perkinst “drog smärta ur patientens kropp” med metallstavar. En bluffmetod som Perkins tjänade stora pengar på.
  • Haygarth fastslog tre kriterier för stark placeboeffekt: 1) behandlarens anseende 2) priset på behandlingen 3) nyhetens behag.
  • En initiativtagare till rigorös forskning om placebo på 1940-talet var narkosläkare Henry Beecher. Intresset väcktes under andra världskriget då han  i brist på morfin injicerade saltlösning när han skulle behandla en soldat. Han agerade som att det var morfin trots att det i själva verket inte var det. Soldaten slappnade genast av och visade inga tecken på vånda, smärta eller chock.
  • En förklaring bakom placeboeffekten är klassisk betingning. I en studie med användes marsvin som fick utslag efter en injektion av en svagt giftig substans. Varje gång man gav injektionen, skrapade man huden lätt. Efter några injektioner så räckte det med att skrapa huden för att marsvinen skulle utveckla hudutslag.**
  • En annan förklaring är förväntan.  Studier visar att patienter som tydligt informerats om antingen effekter eller bieffekter av behandlingar upplever dessa starkare. Mer specifikt tror man att förväntan kan samverka med en del av vårt immunförsvar som kallas för akutfasrespons.
  • Bara för att placeboeffekten är välkänd gör inte att man kan använda placebo hur som helst. En del menar att alternativbehandlingar som saknar specifik effekt, som bara har placeboeffekt, är legitima. Risken är att man missar behandlingar som har specifik effekt, att det finns farliga biverkningar av behandlingen, eller att man slösar bort tid och pengar.
  • För att skilja mellan ‘specifik’ och ‘ospecifik’ effekt av medicinska behandlingar använder man sig av s.k. dubbelblindade studier: En grupp får verksamma piller, den andra får sockerpiller – och forskarna vet inte vem som får vad. Benjamin Franklin var med om den första dubbelblindade studien som del av en kunglig kommission tillsatt av Ludvig den XVI’s i 1700-talets Frankrike för att pröva om Franz Mesmers ‘magnetiska vatten’ var verksamt eller inte.

Jag hoppas att Du har lärt dig något nytt och spännande om placebo! / Samuel Varg

För att beställa placebopiller (med mintsmak!) följ denna länk: LÄNK KOMMER SNART

Källor:

*Häuser W, Hansen W, Ench P. Nocebo Phenomena in medicine: their relevance in everyday clinical practice. Dtsch Artzebl Int. 2012 Jun;109(26):459-65.

**Metalnikov S., Chorine V. 1926 The role of condition reflexes in immunity. In foundations of               psychoneuroimonology, pp. 236-267 New York, NY:Aldine.

Vidare läsning och källhänvisningar: Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci. 2011 Jun 27; 366(1572): 1799–1807.
doi: 10.1098/rstb.2010.0392
PMCID: PMC3130401
Behavioural conditioning as the mediator of placebo responses in the immune system
Sabine Vits,1,* Elvir Cesko,2 Paul Enck,3 Uwe Hillen,2 Dirk Schadendorf,2 and Manfred Schedlowski,1
Author informationCopyright and License information

Om Samuel Varg

Let med edutain you!
Det här inlägget postades i Edutain. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *