Recension: The Magnificent Seven

filmpngEn re-make av en re-make. 1954 kom den japanska samurajfilmen ”Seven Samurai” som sedan fick som amerikanska version i ”The Magnificent Seven” 1960. År 2016 var det dags för en ny version av den amerikanska versionen … Ja det är lite krångligt. Men tänk inte på det utan gå i stället och se den här filmen!
Här snackar vi en riktigt skön modern western med en hejdundrande skara bra skådespelare i titelrollerna som de sju. Handlingen är varken en hemlighet eller speciellt komplicerad. 7 cowboys och krigare hyrs för att skydda en liten by på prärien mot en ondsint och kallblodig guldgrävare. That’s it.

Vi ser, bland annat, Denzel Washington, Chris Pratt, Ethan Hawke och Vincent D’Onofrio. Det är inga små namn direkt. Det är skönt att se en vid variation av etnicitet bland de sju. Det kommer inte ens upp på tal att de sju prisjägarnas ledare i den här versionen är mörkhyad. Sen har de också sällskap av en mexikan, en indian och en asiat. Haley Bennett gör också ett välkommet inslag som den enda kvinnan i gänget. Hon är kanske lite lipig (för att hon är kvinna?) men hon visar ändå prov på att vara rejält kunnig med bössan och får en ganska jämställd roll bland alla män. Så tummen upp för gott försök även om de gott kunde struntat i ett par tårar längs hennes kind.
themagnificentsevenPeter Sarsgaard gör en riktigt härlig skurk vid namn Bartholomew Bogue och Washington är aldrig fel. Pratt spelar en revolverman som kan göra korttrick vilket naturligtvis tilltalar mig som magiker. Tyvärr ser vi inte så mycket av själva karaktären bakom Pratt utan den vi ser är just Chris Pratt. Men jag ska inte klaga för mycket på det. Han är underhållande.
En som sticker ut är D’Onofrio som på ett mycket roande sätt nästan spelar över. Detta är en mycket ovanlig roll för honom och det är härligt att se hur han bjuder på sitt skådespelarregister med den ljusröstade predikanten som blivit känd för att skalpera de han jagat ned.
Storyn är kanske lite tunn och jag hade gärna sett lite mer karaktärsbygge. Det kändes som att det saknades några scener mellan D’Onofrio och Martin Sensmeier’s indiankrigare. Där hade de kunnat bygga på med såväl konfrontation som förståelse och broderskap.

Det är ingen Oscarrulle direkt men överlag är det en underhållande och actionspäckad western med lite matinékänsla över sig som är väl värd att se.

3,5star

/ Samuel Varg

Om Samuel Varg

Professionell magiker, underhållare och utbildare.
Det här inlägget postades i Film- och bokarkivet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *